Det är inte lätt när det är svårt och som jag förstått det så var inte livet lätt för poeten Peter Lindforss (som lämnade vår värld 2015).

Lindforss debuterade som poet 1976 med diktsamlingen Vykort från sjuttiotalet och den bok jag är i färd att recensera är alltså hans sista verk.

För att ni ska få ett hum om vad poesin i Det finns mer handlar om, så citerar jag dikt nr 2 i boken som kort och gott heter: Juldikt

”Varje jul
utför jag samma ceremoni

Jag inhandlar 1 flaska Jack Daniels
och 8 flaskor Amarone rödvin

Till detta äter jag Apfenzeller ost
85% mörk choklad
och röker 4 cigarrer av varierande sort

Mellandagarna tillbringar jag i sängen
Med iskallt vatten och valium

Lagom till nyår börjar jag promenera
fasta och meditera igen”

Och i den stilen följder jag diktjaget genom ett mörkt och ångestfyllt liv av alkoholism och misär. När jag läser Det finns mer, går jag bredvid en trasig själ som längtar tillbaka till livet som mer eller mindre promenerade bort från honom.

Tillsammans med diktjaget passerar jag fattigkvarteren, förbi de ungas utsiktslösa framtid och till en plats där världen har gått sönder.

Den här diktsamling innehåller de flesta synonymer till orden depression och ångest. Men det finns nåt mer under ytan. Det finns en livstrött människans dagbok över en brutal verkligheten inuti verkligheten. Det är sorglig läsning om vad missbruk kan göra med en människa.

Jag läser vidare och Lindforss diktar:

”Det här måste jag skriva
när ingen annan skriver det

Jag kommer att ta livet av mig
när ingen annan gör det

Jag har satt upp ett datum
Jag hoppas
att någon skriver en rad om mig då”

Mot slutet av boken möter jag några engelska dikter som har en lättsammare ton än det övriga materialet. Enligt förordet av poeten Andreas Björsten, så var Leonard Cohen en inspirationskälla för Lindforss. Även Cohen berömde och uppskattade Lindforss engelska dikter, som jag citerar lite från här:

”I once saw you in a different place
where real and unreal tangles
You held your head high
Just like going to the scaffolds
Looking like a newborn prince in distress”

Och innan jag är helt klar med Det finns mer, så läser jag även ett inspirerande efterord av Eric Fylkesson. Det är intressant hur mycket känslor och hur många röster som kan låta så mycket på knappt femtio sidor.